En bra förälder

Hur är man en bra förälder? En mamma förväntas ge upp det mesta av sitt eget liv för sina barn - och det är något som bara förutsätts, inga eloger för det. En pappa kommer undan med betydligt mindre - och får beröm för betydligt mindre. Detta har gått igen i det mesta av det jag har läst i föräldratidningar och deras egenproducerade handböcker om föräldraskap. Därför är jag inte ett dugg förvånad över hur sajter på nätet hanterar pappornas närvaro, eller brist på närvaro, vilket debatterats i DN. Sajten Allt om barn anser sig, i intervju i DN (som också pushar för olika artiklar mm på sajten varje dag) vara till för att stödja mammorna - synonym till föräldrar får man anta:

Men vår främsta målgrupp är ändå mammor och kvinnor. Vi vill stärka dessa
och få dem att känna sig trygga i sina roller och i sina kroppar. Till exempel att det är okej att amma hur länge och mycket man vill och att det är normalt att magen hänger efter graviditeten, säger Kristin Gunnarsson. (uppföljningsartikel i DN)

Papporna göre sig icke besvär. Eftersom min yngsta nu är cirka fyra år är det ett tag sedan jag läste tidningar och böcker riktade till föräldrar och/eller blivande föräldrar, så jag är inte helt uppdaterad, men av allt att döma råder ungefär samma förhållanden som då, inte bara inom mediavärlden. Bland annat reagerade jag "på min tid" över att

• pappor uppmuntras (även av försäkringskassan) till att vara föräldralediga för sin egen skull, det sägs sällan något om att dela ansvaret för barnen, eller att barnen skulle vinna på det (vilket jag är fullt övertygad om att de gör);
• mammorna får råd om att låta papporna vara föräldrar "på sitt sätt" - bl a har det tagit sig uttryck i en uppmaning i en föräldratidning jag läste om att inte säga något om att pappan tar med saft som dricka till parken för att resten av dagarna tar ju mamman med vatten (underförstått att pappan endast i undantagsfall går till parken);
• ingenting skrivs heller om att mamman, som oftast är hemma mest under den första delen av föräldraledigheten, kanske har värdefulla erfarenheter att dela med sig av inför att det blir pappans tur att vara hemma. I stället ska mamman ligga lågt och inte tvinga på pappan information;
• sättet att skriva artiklar riktar sig ofta till mammor/kvinnor, både vad gäller val av teman och tonfallet i artiklarna. Det är inte underligt att om man har mammor som sin målgrupp så är det få manliga läsare (finns de alls?) som svarar på efterlysningar i läsekretsen (något som Kristin Gunnarsson i DN:s uppföljningsartikel uttryckte förvåning över). Men detta stänger papporna ute och bidrar i sin tur till att förstärka normen att de inte förväntas ta något ansvar/vara inblandade i frågor som rör barnen;
• BVC var uppenbart dåligt rustat för att möta pappor, särskilt om de kom ensamma med barn under 1 år, för att inte tala om ifall de försökte delta i de grupper som många BVC:er håller i för nyblivna föräldrar (vilket i det här fallet också verkade vara en synonym till mammor).

Det finna massor av fler exempel, och jag skulle kunna skriva mycket mer om föräldraroller, könsroller mm (och återkommer säkert vid senare tillfällen), men sammanfattningsvis kan man konstatera att pappor slipper undan mängder av de krav som ställs på mammor och kan forma sitt föräldraskap på ett friare sätt. Priset för detta är dock att de fortfarande exkluderas ur normen för begreppet föräldrar - och därmed ur alla vardagssammanhang. Jag läste för flera år sedan boken "Att göra kön : om vårt våldsamma behov av att vara kvinnor och män" av Ylva Elvin-Nowak och Helene Thomsson (finns bl a här) och minns en kommentar av en mamma som hämtade barn på dagis en dag i veckan, övriga hämtade pappan. Hon var mäkta frustrerad över att det var just på hennes hämtdagar som stövlarna var för små, det saknades extrakläder osv osv. Barnets pappa informerades aldrig om sådant.

Helena Rönnberg, chefredaktör för Vi Föräldrar, tror att man måste höja statusen i föräldraskapet samt införa individuell och lika delad föräldrapenning. Jag tror att man måste få - och inte minst tillåta - männen/papporna att ta sitt ansvar, i alla sammanhang. Individuell föräldrapenning är ett steg i rätt riktning, men under tiden är det lika viktigt att de organ där föräldraskap diskuteras vänder sig till alla föräldrar, inte bara till dem med uttänjda magar.